Det har jag fått höra ett par gånger.. Men nu är de så att de behöver ju inte gälla alla, man ska inte dra alla över en kant. Alla människor har rätt och ändra sej.
Sen ja de finns dom som aldrig skärper till sej! Men man kan ju hoppas på att dom oxå växer upp o verkligen finner den STORA kärleken. Fast de är klart... De finns ju dom som ändå har hittat sin stora kärlek men fortsätter med o gå bakom ryggen, o de söker bekräftelse. Vilket är inte heller rätt, jag själv skulle inte acceptera något utav detta..

För varför utsätta den man älskar med något sånt?
Varför är man ens tillsammans med någon om man inte kan hålla sej på sin kant?
Vad söker dom?
Varför?
Varför säga till den man älskar hur mkt man betyder om man ändå inte är ärlig?

Ja de är mkt frågor man kan ställa...

Men man kan ändå inte säga, en gång otrogen, alltid otrogen!
De finns dom som faktiskt ändrar sej. Och som sagt ALLA har rätt och ändra sej.
Sen finns de dom som haft nåt gott med sej när de har varit otrohet inblandat.. De har gjort att deras kärlek blivit starkare.


Men de gäller inte alla, sen har vi dom där de har förstört allt.. Man har svårt o lita på den som vartit otrogen. O deras kärlek har gått i kras, o den som blivit utsatt för otrohet börjar och fundera på vad denne gjorde för fel att de skulle bli såhär.. Och typ tar på sej skulden. Men det är fel... Det var ju inte han/hon som var otrogen. Man ska nog hellre tänka att de är inte jag som förlorar på de utan de är hon/han som var otrogen. För "jag" har ju bara förlorat en idiot. Mister man 1 står de 1000 åter, kysser man 1 står 1000 o gråter.


Så till er alla där ute, stå på er o till er andra som håller på.. Skärp er, ni sårar mer än vad ni tror...